Vad är ett attefallshus?
Ett attefallshus är en fristående byggnad som får uppföras i anslutning till ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Reglerna infördes 2014 för att göra det enklare att bygga smått utan den längre bygglovsprocessen. Ett attefallshus kan användas på flera sätt: som förråd, garage, gäststuga, kontor – eller som en fullvärdig bostad, ett så kallat komplementbostadshus.
Det som skiljer attefallshuset från många andra byggnader är att det ofta kan uppföras efter en anmälan till kommunen i stället för ett fullständigt bygglov. Det förenklar processen, men innebär inte att man kan bygga fritt – flera villkor måste vara uppfyllda och kommunen ska ge ett startbesked innan bygget påbörjas.
Reglerna i korthet
De centrala kraven för ett attefallshus är följande. Notera att detaljerna kan variera och att kommunen alltid gör den slutliga bedömningen.
- Byggnadsarea högst 30 m² inom detaljplan (tidigare 25 m²). Utanför detaljplan kan förutsättningarna se annorlunda ut.
- Taknockshöjd högst 4,0 meter, mätt från marken.
- Anmälan och startbesked krävs – oftast, men inte alltid, i stället för bygglov.
- Minst 4,5 meter till tomtgräns. Vill du placera huset närmare krävs berörda grannars medgivande.
- Det ska finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten som attefallshuset hör till.
I vissa lägen krävs ändå bygglov – till exempel inom kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, nära försvarets områden eller där kommunen bestämt att bygglov ska gälla. Kontrollera alltid med din kommun innan du börjar planera.
Komplementbostadshus – för permanent boende
Ett attefallshus som inreds för att bo i året runt kallas komplementbostadshus. Då ställs krav på bland annat isolering, ventilation, brandsäkerhet och tillgänglighet, ungefär som för en vanlig bostad. Ett komplementbostadshus kan användas för permanent boende och kan i vissa fall hyras ut självständigt.
Vill du fördjupa dig i just den varianten – med kök, badrum och åretruntstandard – läs vår guide om komplementbostadshus. Funderar du mer brett kring hur och var man kan bo, kan guiderna om mobilt boende och boendeformer på vatten vara en bra fortsättning.
Attefallshus eller friggebod?
Friggebod och attefallshus förväxlas ofta, men de följer olika regler. Friggeboden är mindre och friare, medan attefallshuset är större och kan bli en riktig bostad. Tabellen sammanfattar de viktigaste skillnaderna.
| Egenskap | Friggebod | Attefallshus |
|---|---|---|
| Största area | 15 m² (totalt för friggebodar) | 30 m² byggnadsarea |
| Höjd | Nockhöjd högst 3,0 m | Taknockshöjd högst 4,0 m |
| Tillstånd | Varken bygglov eller anmälan | Anmälan + startbesked |
| Får man bo i den? | Nej, inte som självständig bostad | Ja, som komplementbostadshus |
| Avstånd till tomtgräns | Minst 4,5 m (annars grannmedgivande) | Minst 4,5 m (annars grannmedgivande) |
Vad kostar ett attefallshus?
Priset beror helt på storlek, standard och användning. Ett oisolerat förråd är betydligt billigare än ett komplementbostadshus med kök, badrum och åretruntisolering. Som grov orientering ligger nyckelfärdiga hus ofta i intervallet några hundra tusen kronor upp till över en miljon kronor.
Utöver själva huset tillkommer ofta kostnader för grundläggning eller plintar, el, vatten och avlopp, samt eventuella markarbeten. Ska huset användas som bostad påverkar även inredning och vitvaror slutnotan. Planerar du att låna till bygget kan du läsa mer om finansiering i vår guide om husbåtslån och finansiering.
Attefallstänket på vatten
Idén med ett litet, komplett hem går att översätta till livet på vattnet. Ett flytande hus bedöms dock ofta annorlunda än ett attefallshus på land, och attefallsreglerna är inte utan vidare tillämpliga på en byggnad som ligger på vatten. Placering på vatten kan kräva bygglov, strandskyddsdispens och rådighet över vattenområdet, och förutsättningarna varierar mellan platser och kommuner.
SKÄR 30 är byggt kring just den tanken: ett hus i ungefär attefallsstorlek som fungerar både på land och på vatten – samma hus, två miljöer. Vill du veta om din tänkta plats fungerar kan du börja med att kontrollera platsen, så tar vi det därifrån. Läs gärna också vår guide om flytande hus för mer om det tekniska och juridiska.
Vanliga frågor
Hur stort får ett attefallshus vara?
Byggnadsarean får vara högst 30 m² och taknockshöjden högst 4,0 meter. Reglerna gäller normalt i anslutning till ett befintligt en- eller tvåbostadshus.
Behöver jag bygglov?
Oftast krävs inte bygglov utan en anmälan till kommunen, och du behöver ett startbesked innan du börjar bygga. I vissa områden – till exempel nära kulturhistoriskt värdefull miljö eller vatten – kan bygglov eller andra tillstånd ändå krävas. Kontrollera alltid med din kommun.
Vad skiljer attefallshus från friggebod?
En friggebod är högst 15 m², kräver varken bygglov eller anmälan och får inte vara en självständig bostad. Ett attefallshus får vara upp till 30 m², kräver anmälan och startbesked och kan inredas som komplementbostadshus för permanent boende.
Kan man ha ett attefallshus på vatten?
En flytande byggnad bedöms ofta annorlunda än ett attefallshus på land. Placering på vatten kan kräva bygglov, strandskyddsdispens och rådighet över vattenområdet. Förutsättningarna beror på plats och kommun, så kontrollera alltid lokalt.
Får jag hyra ut mitt attefallshus?
Ett komplementbostadshus kan i vissa fall hyras ut som självständig bostad, medan ett attefallshus som är en komplementbyggnad snarare används som del av den egna fastigheten. Reglerna kan ändras och tolkas olika – stäm av med din kommun för din situation.
Innehållet är allmän information och inte juridisk eller byggteknisk rådgivning. Regler kan ändras och tolkas olika lokalt – kontrollera alltid aktuella förutsättningar med din kommun innan du planerar ett bygge.
Tre hem för livet på vattnet
Flytande och mobilt åretruntboende, byggt för nordiskt klimat.